Synen på vad det är att vara människa förändras. I vår tid har många lämnat det judisk-kristna personbegreppet och andra synsätt har kommit istället. Ny teknologi bidrar till en snabb förändring av våra relationer och vårt sätt att se på oss själva och andra.

Vi vill därför öppna för ett samtal som innefattar olika aspekter av hur vi förstår oss själva, andra och världen. Media innehåller mycket material kring livsfrågor och personliga berättelser. Vad kan vara vårt bidrag? Vi tänker oss fördjupande samtal med forskare från olika ämnesområden som möter ett auditorium som också kan delta i samtalet.
Vi tar i filosofisamtalen upp olika aspekter på hur vi kan kan förstå världen och hur filosofer, teologer och andra har tänkt kring verkligheten.

Våra filosofisamtal är öppna sammankomster och inbjudan till samtalet sker inte på konfessionella grunder.
Filosofisamtalen äger rum under några gånger per termin och arrangeras tillsammans med Bilda.
I programgruppen för Filosofisamtal ingår Benoît Almer, läkare, Daniel Markus, arkivarie,  Barbara Thörnquist- Plewa, professor, Marlene Wullt, läkare,samt bröderna Björn Engdahl och Paul-Dominique Masiclat.

Alla intresserade välkomna!

 

Bengt Kristensson Uggla på Filosofisamtalet den 17 november 2016

 

 

 

 

 

FILOSOFISAMTAL Hösten 2021

Vardagens och det vetenskapliga språkets objektifiering tenderar att utelämna stora delar av verkligheten. Den tänkande och kännande människans berättelser och fantasier och kulturella tillhörighet måste gestaltas på ett annat sätt. Det meningsfulla språket öppnar sig för en metaforisk-poetisk och symbolisk dimension, där orden pekar mot någonting bortom det bokstavliga, i bilder och poesi.

"VI SER IN I TINGENS LIV"
Den romantiska drömmen om att genom poesin förnimma det osynliga

Tisdag den 26 oktober kl 19.30
John Öwre, doktorand i engelska på Lunds universitet
med inriktning mot hur romantikens poeter i England med sin poesi deltog i en filosofisk diskussion om varseblivningens metafysiska natur.

Romantiken är en epok som i många avseenden format vårt moderna förhållningssätt till världen. Samtidigt kan den sägas vara den sista sant 'mystiska' epoken i den västerländska idéhistorien, i den bemärkelsen att flera av dess viktigaste tänkare och konstnärer fortfarande ansåg sig kapabla att uppnå kunskap på det översinnliga planet. I min forskning tittar jag på hur två av centralgestalterna inom den brittiska romantiken, William Wordsworth och Samuel Taylor Coleridge, brottas med frågan om förhållandet mellan sinnesförnimmelser och ’transcendenta’ nivåer av verkligheten, och hur flera av deras verk kan ses som försök att överbrygga dessa klyftor på estetisk så väl som på empirisk väg. Vad för typ av modernitet hade vi fått om även dessa romantiska idéer gått i arv till vår egen tid? Har vi samtida människor något att lära av dessa poeters sätt att förena poesi, filosofi och mysticism – eller bör vi bara betrakta det som en vacker dröm?