Synen på vad det är att vara människa förändras ständigt. I vår tid har många lämnat det judisk-kristna personbegreppet och andra synsätt har kommit istället. Ny teknologi bidrar till en snabb förändring av våra relationer och vårt sätt att se på oss själva och andra.

Vi vill därför öppna för ett samtal som innefattar olika aspekter av hur vi förstår oss själva, andra och världen. Media innehåller mycket material kring livsfrågor och personliga berättelser. Vad kan vara vårt bidrag? Vi tänker oss fördjupande samtal mellan forskare från olika ämnesområden som möter ett auditorium som också kan delta i samtalet.
Vi tar i filosofisamtalen upp mänsklig kapacitet och begränsningar, vår möjlighet att lyssna och förstå, att ta emot andra och världen, att gå på djupet i oss själva.

Våra filosofisamtal är öppna sammankomster och inbjudan till samtalet sker inte på konfessionella grunder.
Filosofisamtalen äger rum under några gånger per termin och arrangeras tillsammans med h .
I programgruppen för Filosofisamtal ingår Benoît Almer, läkare, Daniel Markus, studerande,  Barbara Thörnquist- Plewa, professor, Marlene Wullt, läkare, Katarina Wullt, studerande samt bröderna Björn Engdahl och Paul-Dominique Masiclat.

Alla intresserade välkomna!

 

 Bengt Kristensson Uggla på Filosofisamtalet den 17 november 2016

 

FILOSOFISAMTAL 2018-19

En förtrollad värld

 

Dagens intensiva bildflöde attackerar oss med starka budskap. Bilder, ofta banala och kommersiella, blir till något som passerar förbi. Men en bild gjord med inlevelse och skicklighet kan vara fönster mot något bortom sig självt. Den kan göra en annan verklighet närvarande, en som gör intrång och väcker nya och egna bilder hos betraktaren. Föreställningsförmågan, den inre bilden, ger oss tillgång till en närvaro bortom den fysiska verkligheten här och nu. De inre bilderna kan öppna den verklighet som ligger för handen och bli en hjälp att tolka livet och världen. Bilder och inre bilder kan leda in i en förtrollad värld. De utgör en del av humanistisk tradition och kristen tro som världen inte kan vara utan.

 

A THEOLOGY OF THE IMAGE

Måndag 8 oktober kl 19.30

Alain Arnould OP, Dominican, PhD of History of Art, Rome

The acts of the Second Vatican Council invite us to listen to the signs of our times. This lecture will deal with art as one of these signs of our times. How could today’s artistic expressions help Christians to live and preach their faith? Which theology of the image could contribute to read the signs of our times?

 

BILDEN SOM VITTNE

Tisdag 20 november kl 19.30

Rebecka Thor, doktorand i filosofi, Södertörns högskola, Stockholm

 I en tid när alla överlevare från Förintelsen snart gått bort måste vi finna nya sätt att minnas.  När det subjektiva vittnesmålen inte långre är möjliga, bortom medieringar, film eller ljudupptagningar, så föreslår jag att vi kan återvända till de arkivbilder och arkivfilmer som finns kvar men med en känslighet för allt vad bilder är och gör. Den franske filmkritikern, Serge Daney, beskrev bilden som alltid “både mer och mindre än sig själv” och det är med det som utgångspunkt jag vill diskutera hur vi kan förstå bildens vittnesmål. Vad är det som verkar i bilden? Och hur talar den till oss?

 

REVERIE, CREATION AND JOY: THREE SENSES OF IMAGINATION BY C. S. LEWIS

Måndag 11 februari kl 19.30

Pierre de Marolles OP, Dominican, Student at the Dominican University of Albertinum, Fribourg, Swizerland

With his great friend J. R. R. Tolkien, C.S. Lewis is a recognized master of fantasy literature. Best known for the children’s novel series “Chronicles of Narnia”, this author was indeed also a Christian front-line apologist. Imagination had a central role in his life as a novelist but also in his life of faith. In his autobiography “Surprised by Joy”, Lewis makes the distinction between three types of imagination: reveries, creation and Joy.

 

DEN INRE BILDVÄRLDEN SOM BÄR OSS

Måndag 6 maj kl 19.30

Per Magnus Johansson, psykoanalytiker och docent i Idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet

Vi lever idag i en föreställning om att vi kan förbinda oss till världen uteslutande med hjälp av vårt förnuft. Vi tänker oss styrda och präglade av objektivet och nykterhet. Världen har blivit, vilket Weber pekade ut, avförtrollad. Men var finns förtrollningen? Och hur kan vi tala om en livsbejakande förtrollning? Finns det någon avgörande skillnad mellan förtrollning och fascination? Hur skapas en inre bildvärld som bär oss och skyddar oss mot avgrunden